En helt vanlig fredag, nästan...

Idag var vi på Mariagårdens vuxen-barngrupp, kyrkans öppna förskola. David ser fram emot detta hela veckan, att få "gå till Ninni" (Ninni heter hon som har hand om det) är bland det roligaste han vet.
Vi var ute i god tid, men precis innan vi skulle promenera iväg bestämde jag mig för att se över råttfällorna som jag brukar. De har legat där i flera veckor utan att något har hänt. Men vad är det de säger på reklamen nu igen? Plötsligt händer det...

Fällan på bilden är ca 15 cm lång, som referens. David kom när jag ropade till, kastade en blick på kadavret och utbrast "Stackars dåtta!" Jag halade fram mobilen för att föreviga liket innan jag slängde det i komposten... Herrn i huset måste ju få veta vad han missar när han är borta hela dagarna!

Nåja, till slut kom vi iväg och barnen busade runt som vanligt hela tiden. David pusslade och lekte med leran, fikade och sjöng. Ida åkte rutchbana.

Ida har bestämt sig för att sova bara en gång/dag, så hon brukar vara lite lätt grinig mot slutet. Men idag var hon solstrålen själv ända tills vi skulle ta på overallerna, det är ju aldrig så kul. Som vanligt han vi gå ungefär 100 meter med vagnen innan hon sov djupt.

Väl hemma busade de runt som vanligt. Ida har blivit en hejare på att köra gåvagn, hon manövrerar runt i huset utan problem nu. Roligast är det när storebror tar sin vagn så de ka leka vagnsrally!

Sedan åkte vi till en liten gårdbutik i Nättraby som jag läste om i tidningen för lite sen. Jag ville testa deras kaffe från Rwanda, som är direktimporterat, ekologiskt och rättvist odlat. Och så hittade jag den här!

Visst är den helt underbar! Jag som inte gillar prydnadssaker egentligen...