Tankar om Tandfén..

David var bekymrad över en sak när han hade tappat sin tand. Han ville lägga den i ett glas vatten för att det skulle bli en guldpeng, men samtidigt ville han ha den kvar så han kunde lägga den i sin fina lilla tandask som han fått av Iréne i femårspresent. Jag sa att Tandfén är inte omöjlig, om du sätter asken precis bredvid glaset kanske hon fattar och lägger tanden i asken. Och så blev det.

Men när jag kom upp på morgonen hade han tagit guldpengen ur glaset och lagt tillbaka tanden i vattnet. Jag frågade varför han hade gjort så, och han svarade som om det var självklart:

- Jag vill ha en till guldpeng mamma!

... och nu är tanden bredvid också lös!

Han kommer att vara tandlös innan sommaren är slut. Min stora kille!

En stor dag i en femårings liv

David har tappat sin första tand! Och fort gick det också, den blev lös i tisdags när han bet i ett äpple på Sommarkyrkan, och nu idag på väg hem från Lövmarknaden med farmor och farfar lossnade den. Han är så stolt, och vill lägga den i ett glas vatten på köksbänken. Hoppas nu bara att vi har någon guldtia hemma... :D

Sommar, sommar, sommar...

Nu är sommaren här! Så här kan det se ut å vår altan en varm sommarkväll. Så ni inte tror att jag är helt oansvarig när det gäller barn och sol vill jag meddela att klockan när bilden är tagen är lite efter 17. Då kan även Idaliten ligga i solen en stund utan att bränna sig!



Nåja, han skyddar ju ögonen i alla fall... :)

De spelade kubb just när jag hämtade dem hos Iréne i måndags. Så jag fick lova att plocka fram vårt eget kubb hemma för att få hem dem. Sedan var de inte svåra att roa medan jag lagade (nåja, värmde) maten!